livet med bebis
nu har alla gäster åkt och Aiden sover i min famn så jag tänkte skriva om livet med bebis.
Jag älskar livet med min son, det är så mysigt. Varje morgon vaknar jag bredvid min underbara skatt. Helt plötsligt så har livet en mening. Att amma är något av det bästa val jag gjort just för Aiden, det är mycket positivt i det och vi stärker mor och son bandet enormt! Dagarna går jätte fort och vi har dagar med massa leenden och mys!
Men, allt är inte som en dans på rosor, det kan vara extremt frustrerande också.. Nätterna t.ex. när Aiden inte vill/kan sova och han skriker ena stunden och ler och är jätte glad andra kan vara väldigt jobbigt just för att jag också behöver sova, Aiden sover ju på dagarna men det kan inte jag, jag har en del annat som ska göras på dagtid som inte funkar att göra nattid. Dagarna han bara skriker och han inte vet vad han vill riktigt är också väldigt frustrerande. Jag testar med allt, ligga på mage, rygg, sidan inget passar, jag bär honom på olika sätt och inget passar, jag ger honom bröstet men inte ens det vill han ha och då känner jag mig misslyckad..!
När man ska iväg, som till BVC t.ex då måste jag se till att han ätit innan och oftast på grund av hans behov blir jag sen. När jag ska iväg och handla måste jag också tänka på att han får äta, att han har ny blöja, extra kläder i skötväskan osv. Det är så mycket att tänka på att man glömmer av sig själv helt och hållet.!
han har kommit in i liten period då han äter i fem minuter och efter typ tjugo minuter ska han äta igen.. Vilket jag tycker är lite jobbigt med tanke på att jag har annat att göra. Och i dessa lägen får jag sätta mig själv i andra hand och det kan vara lite frustrerande med tanke på att jag inte får gjort saker jag egentligen måste göra..
Ju äldre han blir desto mer krav får jag på mig, när han var nyfödd så sov han ju mest hela dagarna och behövde ingen direkt underhållning, vilket han behöver nu. Han blir jätte arg och ledsen om han inte får uppmärksamhet.
Är det något jag missat som någon gärna vill veta så är det bara att fråga!
Love B
Känner så igen det du skriver, livet med bebis / barn är verkligen ingen dans på rosor. Har numera en ettårig son och vet att det blir bättre, även om det är många tuffa stunder och dagar nu med. Vissa perioder är sömnen kass, då man bara själv vill sova och ännu värre nu när man dessutom ska orka jobba om dagarna. Det är roligt att man funnit så många mammor med bloggar där man kan peppa och stötta varandra. Där vi vet hur tufft, frustrerande det kan vara 😛
Det är det faktiskt inte, dock är det många som tror det.. Självklart blir det bättre, min minsta syster fyller två i november och jag har fått vara med väldigt mycket med mina syskon och det känns så bra att veta att det inte alltid kommer vara så här. Men sömnen kommer väl inte bli som förr igen ändå, oron kommer ju alltid sitta i. Men samtidigt som det är jobbigt och man blir frustrerad och är trött så har man ju ändå en stor glädje som kompenserar allt.
Ja absolut det tycker jag med! Jag tycker bättre om att läsa mamma bloggar just nu för att dom förstår mera och man kan få tips osv. Dock behöver jag inte så jätte mycket tips, jag har ju en egen barnexpert här hemma så jag får alla tips och råd som kommer till barn av min mamma. 🙂