mina kvällstankar
Jag var jätte trött för en timme sedan och tog med mig Aiden ut till vårat lilla hem för att jag kände att jag inte skulle orka bära honom ifall jag skulle somna på soffan där inne. Vi har legat och myst nu en stund i sängen och Aiden har fått äta och jag har tittat på OTH, nu har jag lagt över honom i sin säng och jag tänkte passa på att sova jag med men så kommer ju alla tankar. Jag tänker hela tiden på Aiden och hans uppväxt, jag längtar tills han säger sitt första ord, tar sina första steg men samtidigt så vill jag ha min lille bebis kvar! Ibland blir jag nästan galen på mig själv just för att jag tänker hela tiden.. Det blir verkligen kaos i huvudet på mig och inte nog med Aidens uppväxt, utan jag längtar och tänker på julen det är Aidens första jul och jag längtar så mycket! Jag fyller 20 i december, okej det är kanske inte något jag längtar efter kan jag väl vara ärlig och säga för det betyder bara att jag blir äldre.. Jag tror nästan jag är den första som ska fylla 20 som inte längtar tills den dagen.. hahah! Jag menar alla längtar just för att dom får gå till system bolaget, men ärligt nu, jag längtar inte. Jag har så mycket annat att tänka på, jag har något mycket finare och bättre än en påse alkohol, jag har en son, jag är mamma! (sen har jag inte varit speciellt mycket partytypen på flera år)
I januari kommer min andra kärlek hem och det är också något jag längtar till, vi har inte träffats sedan i mars och det känns helt sjukt. Och gud vad jag saknar honom! Jag blev tokig när jag var gravid för då hade jag två killar jag längtade ihjäl mig efter men nu är allt lättare, dagarna går jätte fort och jag har min son att tänka på varje dag. Han har ännu inte träffat Aiden (han har bara sett på bild) och det ska bli så spännande att se hur dom två är emot varandra, Aiden kommer vara ett halv år vid den tiden så det kommer bli jobbigt att få honom att bli van vid sin pappa och det är också något jag är bekymrad över och tänker mycket på.. Men jag vet att allt detta löser sig i slutändan så jag har inte så mycket att vara orolig över egentligen. Men det är väl detta som ingår i att bli mamma va? alla tankar, funderingar, bekymmer, oron?
Love B